Historik

Sverige har bedrivit ordnad och planerad hästavel sedan sekler tillbaka. Längre tillbaka i tiden var den organiserade hästaveln framför allt inriktad på att trygga krigsmaktens och jordbrukets behov av lämpligt hästmaterial. Under det senaste seklet har insatserna successivt kommit att omfatta samtliga förekommande hästraser i landet.

År 1874 utfärdades det första premieringsreglementet. Det innebar att såväl hingstar som ston kunde tilldelas prispengar om de uppfyllde vissa krav på härstamning och exteriöra kvaliteter. En lag om hingstbesiktningstvång infördes år 1914. Enligt den var samtliga hingstar som skulle verka i avel tvingade att genomgå en obligatorisk besiktning och skulle uppfylla vissa minimikrav. Denna lag togs bort 1 december 2005 då den ansågs strida mot EU:s krav på fri rörlighet av varor och tjänster.

Staten lämnar hästaveln

1967 års riksdag slog fast att husdjurskontrollerna är en uppgift för näringarna själva. Statens medverkan ska inskränkas till att utfärda rambestämmelser samt till att övervaka verksamheten. Då annan lämplig huvudman för hästaveln saknades vid denna tidpunkt, blev den kvar inom staten tills vidare.

År 1979 tillsattes den statliga så kallade Hästutredningen (SOU 1982:51). Den hade till uppgift att bland annat undersöka frågor som hade att göra med reglerna för avelsvärdering och huvudmannaskap för hästaveln.

Hösten 1984 bildades den interimistiska organisationen Föreningen för Hästkontroll (FHK). Den var en följd av riksdagens beslut 1983 att huvudmannaskapet för hästkontrollen skulle överföras till näringen, dels en följd av den nämnda Hästutredningen. Dess syfte var att förbereda avelsorganisationerna på att ta över huvudmannaskapet för hästavelsaktiviteterna. Medlemmarna var praktiskt taget samtliga rikstäckande avelsföreningar.

 År 1985 bildas Svenska Hästavelsförbundet

I juni år 1985 grundades den nya organisationen Svenska Hästavelsförbundet (SH). Strax därefter beviljade Lantbruksstyrelsen förbundet huvudmannaskap för hästkontrollen och avelsvärderingen. Huvudmannaskapet gällde hingstar för samtliga hästraser i landet utom varm- och kallblodstravare samt engelskt fullblod i fullblodsaveln. År 2005 blev Svenska Islandsförbundet (SIF) godkänd avelsorganisation för islandshästar och 2006 blev Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga hästen (ASVH) godkänd avelsorganisation för svenskt varmblod.

 Jordbruksverkets föreskrifter anpassas till att följa EU-regelverket.

Den 1 januari 2011 trädde en ny föreskrift i kraft som reglerar bland annat organisationen inom hästaveln i Sverige. Begreppet stambok- och registerförande förening upphörde och endast avelsorganisation blev gällande. Hela omorganisationen stöttades av ett projekt ”HNS-FRASA” för att föreningarna skulle kunna arbeta med frågan om avelsorganisation.  Kraven på en avelsorganisation specificerades av Jordbruksverket och flera nya avelsorganisationer blev godkända. SH blev avelsorganisation för flera av de till antalet hästar mindre raserna. Parallellt med detta tecknades serviceavtal mellan SH och flertalet av de nya avelsorganisationerna om nyttjande av t.ex. hästdatabas och sommarpremieringar.

Svenska Hästavelsförbundets syften

Enligt stadgarna är organisationens övergripande syften följande:

  • att företräda medlemmarnas gemensamma intressen och att främja kvaliteten och utvecklingen i den svenska hästaveln.
  • vara avelsorganisation för vissa rasföreningar och serviceorganisation genom avtal till berörda avelsorganisationer.

 Uppbyggnad

SH är uppbyggt i enlighet med den representativa demokratins principer. Det vill säga att medlemsorganisationerna och övriga berörda parter är företrädda i beredande och beslutande organ genom valda ombud.

Representantskap

Avelsorganisationer och rasföreningar kan vara medlemmar i SH. Medlem erhåller fullmäktigerepresentation i förhållande till avelns omfattning. Antal ledamöter per medlemsorganisation beräknas utifrån ett snitt av antalet betäckta ston under de senaste tre åren. Adjungerad organisation har en fullmäktig med närvaro och yttranderätt men dock inte rösträtt.

 Styrelse

Styrelsen består av minst sex och högst 10 valda styrelseledamöter samt suppleanter. Styrelseledamöterna väljs på förbundets stämma för två år framåt.