Jubileum 1874-2024

Hästpremiering med bidrag av statsmedel började i Sverige 1874 och pågick oavbrutet ända fram till den tidpunkt då staten "kastade ut" hästarna och lät hästnäringen själv ta hand om "hästfrågorna" (året var 1985).

2024 firar vi alltså 150 år av framgångsrikt avelsarbete i Sverige.

#FridayFact - 150 år av svenskt avelsarbete

Med anledning av jubileumsåret 2024: 150 år av svenskt avelsarbete sedan starten år 1874, kommer vi att på fredagar under hashtaggen #FridayFact dela med oss av fakta och information om hästpremieringarna, från början till nutid.

Vem var C.G. Wrangel, som citeras i bilden? Och varför var han då viktig för hästnäringen och är så än idag? Hur kom det sig att ett behov av statligt ledda hästpremieringar uppkom? Vem hade ansvaret för dessa och hur gick det till? Vilka förändringar skedde under åren och varför?

Häng med på bakgrunden och historierna om det som ligger till grund för vårt avelsvärderingssystem idag, i #FridayFact hos oss på Svenska Hästavelsförbundet.


Det första premieringssystemet utformades 1874 under Oscar den II:s regering. Det du ser på bilden är Svensk Författningssamling Nr 13; ett reglemente för prisbelönande av hästar som fastställdes genom kungl. kungörelse i februari 1874. Prisbelöningarna tillkom för att främja utvecklingen av den enskilda hästaveln i landet. Visste du att det beslutades att avsätta 35 000 kronor till prisbelönande av hästar med bidrag från statsmedel år 1874? Vad motsvarar det för pengar idag? Och fick alla hästar lika mycket?

Utdrag ur 1874 års reglemente för prisbelöning av hästar:

”… Att sedan Vi som ansett den enskilda hingsthållningen, hästaveln och hästuppfödningen kraftigast uppmuntras och befordras genom prisbelöningar, i nådigt brev den 1 november 1872 förordnat, ej mindre att ett i möjligaste måtto omfattande system för utdelande av dylika belöningar skulle, så snart ske kunde, införas med syftemål att dels för den enskilde underlätta anskaffandet och underhållandet av goda avelsdjur, dels för allmänheten utmärka de prisbelönade hästarna såsom framstående och lämplige att till avel användas, dels och slutligen antyda, att de hästar, för vilka någon belöning icke utdelas, är till avel mindre tjänlige än de prisbelönade…”

I reglementet är beslutat att avsätta 35 000 kronor för utdelande av prisbelöningar. I dagens penningvärde motsvarar det omkring 2 miljoner kronor. Prisbelöningarna fastställda i 1874 års reglemente varierade från fyra kronor för unghäst som tilldelats skådepenning till hingst av arabiskt eller engelskt fullblod som tilldelades 200 kr. Stuteriöverstyrelsen hade ansvaret att fördela det för ändamålet beviljade statsanslaget på 35 000 kronor. Men vilka var Stuteriöverstyrelsen?

Mer historik kommer nästa fredag i #FridayFact på Svenska Hästavelsförbundets Facebook-sida. Håll utkik!


“Av alla de åtgärder, som vidtagits för att höja den svenska hästkulturens standard, har dock ingen haft en så genomgripande och välsignelserik inverkan som den under Oscar II:s regering införda premieringen. Den bildar så att säga den första säkra, inga systemombyten underkastade grundvalen för den på hästavelns förbättrade riktade arbete, som åstadkommits här i landet.” Citat av C.G. Wrangel, som levde och verkade under den tid som det statligt styrda premieringssystemet infördes i Sverige, för 150 år sedan. 

C.G. Wrangel, närmare bestämt Greve Carl Gustav Wrangel (1839-1908) var en svensk militär, hippolog och författare. Han anses vara den störste hippologen på sin tid, han startade "Allmänna Nordiska Hästskötarskolan" och har genom sina många litterära verk förmedlat kunskap och förespråkat milda metoder. Han skrev informationsskrifter, gav ut tidningar och skrev inte minst "Handbok för hästvänner" där första upplagan utkom 1887, där han delar med sig av sin gedigna erfarenhet inom allt som rör hästen. Mycket av den hästkunskap som böckerna och skrifterna innehåller är lika aktuell än idag och skapar en bra bild över historien för olika hästraser, avelslära, ytterlära - om hästens exteriör, rid- och körkonsten och mycket mer. Många kallar "Handbok för hästvänner" för ett mästerverk och hästkunskapens bibel - har du läst den? 


När det första premieringssystemet utformades så fastställdes ett reglemente för prisbelönande av hästar 1874. Prisbelöningarna tillkom för att främja utvecklingen av den enskilda hästaveln i landet och därför delades landet in i olika distrikt för att kunna tillämpa detta. Hur såg distrikten ut och vad behövde distrikten förhålla sig till?

§ 1 Rikets indelning i distrikt

1. För tillämpning av prisbelöningssystemet indelas Riket i distrikt och varje sådant uti mindre

områden eller så kallade under-distrikt.

2. Varje hushållningssällskaps område utgör ett under-distrikt

§ 2 Distriktens antal och omfattning

1. Distrikten skola vara 6 till antalet, nämligen:

- 1:sta distriktet, omfattande Kalmar läns norra, Kalmar läns södra, Gotlands och Blekinge läns under-distrikt;

- 2:dra distriktet, omfattande Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Kronobergs och Könsköpings läns under-distrikt;

- 3:dje distriktet, omfattande Stockholms, Uppsalas, Södermanlands, Östergötlands, Skaraborgs, Örebros och Västmanlands läns under-distrikt;

- 4:de distriktet, omfattande Göteborgs, Älvsborgs läns norra, Älvsborgs läns södra och Värmlands läns under-distrikt;

- 5:te distriktet, omfattande Gävleborgs, Kopparbergs och Jämtlands läns under-distrikt;

- 6:te distriktet, omfattande Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens läns under-distrikt.

2. Inom varje under-distrikt, som lämnar bidrag till prisbelöningar, hållas årliga besiktningsmöten på de ställen, vilka Stuteri-överstyrelsen, efter det Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshavande blivit hörde, bestämmer.

3. Nämnde möten hållas under juli och första hälften av augusti månader på de tider, som uti den härnedan i §4 stadgade ordning närmare bestämmas; dock att i de båda skånska under-distrikten hingstuppvisningen sker i slutet av mars eller i början av april; varemot fölston och unghästar där uppvisas på samma tider, som inom de övriga distrikten.

4. Tider och ställen för dessa mötens hållande tillkännagivas senast en månad förut inom under-distriktet genom kungörelse av Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshavande.

5. Bedömandet av de hästar, vilka för tävlan om pris uppvisas, skall inom varje under-distrikt vara uppdraget åt en särskild nämnd.”

Även idag är landet indelat i distrikt. Dessutom bör det finnas i varje län en Länskommitté. Ledamöter till länskommittéen väljs av de föreningar som tecknat avtal med SH om att få delta på sommarpremieringarna: https://svehast.se/.../sommarpremiering/lanskommittelista/

Nuförtiden sträcker sig sommarpremieringssäsongen från juli till slutet av september. Datum och platser för årets sommarpremieringar hittar du här: https://svehast.se/bedomningar/sommarpremiering/


År 1874 började hästpremieringen med bidrag av statsmedel i Sverige. Den syftade till att åstadkomma goda och för olika trakter i landet lämpliga häststammar. Ledningen av hästpremieringen och statens hingstdepåer sköttes av Stuteriöverstyrelsen. De hade till uppdrag att följa hästavelns utveckling och leda landets hästväsen, så att försvarets, näringslivets och enskildas behov av hästar blev tillgodosett.

"Stuteriöverstyrelsen, som tillhör jordbruksdepartementet, skall följa hästavelns utveckling och handhava högsta ledningen av landets hästväsen, så att såväl lantförsvarets och näringarnas som enskildas behov av hästar blir tillgodosett. Stuteriöverstyrelsen skall i detta syfte stå i förbindelse med hushållningssällskapen, hästuppfödarna och remonteringsstyrelsen samt tillgång till gemensamma överläggningar högst 1 gång årligen sammankalla ordförandena i hästpremieringsnämnden och chefen för remonteringsstyrelsen. Under Stuteriöverstyrelsen höra statens hingstdepåer och ledningen av hästpremieringen." -Lantmännens Uppslagsbok

Stuteriöverstyrelsen inrättades redan år 1818 som centralorgan för landets hästavel. Stuteriöverstyrelsen hade då ansvaret för hästaveln genom högsta administrationen av rikets kungliga stuterier och lantbeskällarinrättningen bland annat. "Styrelsens ändamål angifves i instruktionen vara »att i en förenings- § 2. punkt verka sammanhållning i det hela och gifva kraft åt verkställigheten i det speciella af alla de anstalter, som å statens sida vidtagas till inhemska hästafvelns förkofran»."

Stuteriöverstyrelsens arbete övertogs av Lantbruksstyrelsen 1934.


Varukorg

Senaste inläggen

chevron-down linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram